Men i framtiden säger sig allt fler yngre och storstadsbor vilja köpa fritidshus. Fyra av tio svenskar säger att de planerar köpa fritidshus. Snittpriset de vill betala ligger på 670 000 kronor. Bara i år och nästa år säger sig 29 000 svenskar helt säkert investera i fritidshus för 19 miljarder kronor. Det visar en undersökning som Nordea låtit Synovate Temo göra.

Män och kvinnor äger fritidshus i lika hög grad. Totalt sett äger 19 procent av svenskarna ett fritidshus. 35 procent av dem som äger är över 60 år och bor i glesbygd. Men enligt Nordeas undersökning ser den trenden nu ut att brytas.

43 procent av dem som i dag inte äger fritidshus planerar att köpa fritidshus i framtiden. Den största gruppen som vill köpa återfinns i åldern 20-29 år och bor i storstadsområden. Den viktigaste faktorn som styr köpet är närheten till vatten - minst viktigt är närhet till släkten.

Hälften av dem som vill köpa kan tänka sig att betala upp till 500 000 kronor. 36 procent kan tänka sig betala mer än en halv miljon kronor och däröver. Snittpriset ligger på 670 000 kronor. Det är mer än dubbelt så mycket som dagens fritidshusägare betalade i snittpris - nämligen 300 000 kronor.

- Fritidshus är för många familjer den fasta punkten där man träffas och kopplar av. Ägandet av fritidshus stannar ofta i familjen genom arv eller gåva.
I år och nästa år säger 29 000 personer att de helt säkert kommer att köpa fritidshus. Det betyder en investering på 19 miljarder kronor om snittpriset används. För den kommande femårsperioden säger sig 24 procent helt säkert köpa fritidshus. Det motsvarar 175 000 svenskar. Om de köper till snittpris blir det en investering på 117 miljarder kronor.

De som idag äger ett fritidshus har antigen fått det eller sparat ihop till det. Endast 18 procent har belånat det. Här återfinns ännu ett trendbrott - nämligen att de som planerar köpa kan tänka sig att belåna sitt fritidshus i högre grad än dagens ägare. 28 procent av framtidens köpare säger sig lånefinansiera köpet.

- Perioden av låga räntor bidrar säkert till att allt fler kan tänka sig belåna fritidshuset. Dagens unga ser det inte som konstigt att låna till investeringar. Den äldre generationen fritidshusägare ansåg att stugan skulle vara betald.