|
| Servitut Många fastighetsägare kommer någon gång i kontakt med vad som kallas servitut. Det kan gälla något så enkelt som att gräva ned en vattenledning över någon annans tomt. Eller rätten att använda någon annans enskilda väg. Det uppstår inte sällan tvister kring tolkningen av sådana avtal. Det kan därför vara anledning att ge en kort orientering om vad ett servitut är. Köp servitutsavtal för villa Köp servitutsavtal för fritidshus här Begränsningar i äganderätten Äganderätt betyder sällan att man har obegränsad förfoganderätt till det man äger. Särskilt är äganderätten till fast egendom begränsad på olika sätt. Man får som bekant inte nyttja en fastighet som man äger helt som man själv vill. Inte minst i Sverige finner vi exempel på hur lagstiftningen drar upp gränser av olika slag för äganderättens innehåll. Detta gäller framför allt äganderätten till fast egendom – mark och byggnader. Alla känner till allemansrätten, som ju innebär en påtaglig sådan begränsning. Att en skogsägare inte får avverka skog i den utsträckning han själv kanske önskar är ju också allmänt bekant, likaså att det krävs bygglov för uppförande av byggnad på egen mark osv. Begränsningar i rätten att bestämma om det man äger uppkommer på detta sätt genom lagstiftning. Begränsningar i ägarens förfoganderätt åstadkommes också genom att en fastighetsägare till utomstående avstår från viss del av rätten till sin egendom genom uthyrning av byggnad eller utarrendering av mark. Till dessa så kallade begränsade förfoganderätter, som man inom juridiken även brukar kalla begränsade sakrätter, hör också servitutet. Servitut, ger ägare av en fastighet vissa varaktiga förmåner på en annan fastighet, t.ex. rätt till väg eller rätt till brunn. Den fastighet som har rätt till förmånen kallas den härskande fastigheten, medan den fastighet vari rättigheten görs tillgänglig kallas den tjänande fastigheten. Observera att ett servitut alltid är knutet till fastigheter, aldrig till enskilda personer, som är fallet vid arrende. För servitutet är det karaktäristiskt att det är förenat med äganderätten till den härskande fastigheten och inte kan överlåtas särskilt till någon utomstående – utan endast i samband med överlåtelse av fastigheten. Avtalsservitut Servitut får enligt lagen upplåtas endast om det är ”– ägnat att främja en ändamålsenlig markanvändning och att ändamålet är av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten”. Ett avtal om viss servitutsupplåtelse gäller alltså endast om upplåtelsen uppfyller dessa krav. Upplåtelsen, som måste vara skriftlig, måste alltså innehålla vad som är ändamålet. Vanliga ändamål är till exempel rätt att begagna väg, brygga, ledning, badstrand, parkeringsplats eller annat sådant på den tjänande fastigheten, också rätt att ta sig fram över tomtmark där ingen väg finns. Ett servitutsavtal gäller oftast utan tidsbegränsning men kan också bestämmas att gälla för viss tid. Ett servitut kan inte bestå endast under en kort tid, då skulle det inte uppfylla kravet på att det ska vara av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten. Ett avtal skall vara skriftligt för att gälla. Den skriftliga formen är ju också nödvändig för att få servitutet inskrivet i fastighetsregistret för den tjänande fastigheten. Inskrivning är inte nödvändig, men den är det säkraste sättet att få servitutet att gälla mot inte bara ägaren till den tjänande fastigheten utan också mot en eventuell ny ägare till denna och dessutom mot var och en som vill göra gällande bättre rätt till den rättighet som servitutet gäller. Det som sagts ovan gäller avtalsservitut. Servitut tillkommer mycket ofta, på fastighetsägarens begäran, genom fastighetsbildningsförrättning eller i samband med expropriation. Detta så kallade officialservitut utgör en annan typ av servitut. Sådana servitut är orubbliga på ett helt annat sätt än avtalsservituten. De kan varken bildas eller upphöra genom överenskommelser mellan enskilda och de gäller mot ny ägare till den tjänande fastigheten utan att vara inskriven hos tingsrätten. Servitut inrättas ofta i samband med avstyckning eller annan fastighetsbildningsåtgärd. De måste vara av väsentlig betydelse för härskande fastighet och får inte belasta den tjänande fastigheten alltför mycket. Ofta rör det sig om rätt att ta väg eller nyttja befintlig väg eller rätt att ta vatten inom fastigheten. Resultatet av genomförda förrättningar förs in i fastighetsregistret och på registerkartan. När du tänker köpa en fastighet, så undersök först om den är belastad med servitut. Alla servitut står inte i fastighetsregistret och en arkivutredning kan därför behövas. Om förrättningsservitutet kan du få besked av lantmäterimyndigheten. Beträffande avtalsservitut skall du fråga hos inskrivningsmyndigheten hos tingsrätten där fastigheten är belägen. Läs mer http://www.lagen.nu/1970:994 Läs mer Inskrivningsmyndigheten. Till en fastighet hör även en sådan byggnad eller annan anläggning som är uppförd utanför fastigheten, om den är avsedd för stadigvarande bruk vid utövandet av ett servitut till förmån för fastigheten och inte hör till den fastighet där den finns. Detsamma gäller i fråga om en ledning eller annan anordning för vilken ledningsrätt har beviljats, om det vid en förrättning enligt ledningsrättslagen (1973:1144) har förordnats att rätten skall höra till fastigheten. Lag (2006:42). . |
|
|---|
Om oss | Privacy Policy | Kontakta oss | Betalning | 
|
|
Documentonline.se är ej ansvariga för ekonomisk skada, direkt eller indirekt, som kan uppstå genom tjänstens användning, genom att tjänst ej kan nyttjas eller på grund av fel och brister i den information som tillhandahålles. Vårt ansvar gentemot brukaren av våra tjänster kan således aldrig bli större än den avgift som erlagts för tjänstens nyttjande.
