Klicka på den handling du behöver , betala enkelt och säkert med telefon eller kort 
Vi samarbetar med vi i villa Sveriges största villatidning, dagligen på nätet
ägarandel i aktiebolag
är en fond (se d.o.) som investerar minst 75 % av förmögenheten i aktier.
är en obligation (se d.o.) vars avkastning är knuten till ett (eller flera) aktieindex.
t.o.m. 1996 skattegynnat aktiefondsparande
Allemanssparande, sparform där de sparade pengarna överfördes från banken till Riksgäldskontoret. A omfattades ej av insättningsgarantin (se d.o.) eftersom sparandet vargaranterat av staten. A upphörde 1 juli 1998
betala av på en skuld
det belopp med vilket man (ofta regelbundet t.ex. en gång i månaden) betalar av på en skuld.
plan för hur ett lån skall återbetalas.(jfr. Avbetalningsplan)
det sammanlagda belopp som en låntagare betalar som ränta och amortering på ett lån. A är vanligen lika stor under lånets hela löptid. (jfr. Rak amortering)
lån som återbetalas med annuiteter (se d.o.).
det pris som t.ex. en fastighet eller en aktie hade vid tidpunkten för köpet/förvärvet.
ett sätt att automatiskt betala regelbundet återkommande räkningar från t.ex. Telia, försäkringsbolag, hyresvärd etc. Pengarna dras automatiskt från t.ex. ett lönekonto.
upprättas ofta när den betalningsskyldige har misskött sina betalningar (jfr Amorteringsplan).
utbytet av en insats, t.ex. räntan på ett sparkonto eller utdelningen på aktier
utbetalningar inom ramen för ett byggnadskreditiv(se d.o.); utbyte av byggnadskreditiv mot långfristigt lån.
ett löpande skuldebrev som ges ut av en bank. B köps av kunden till dagskurs (-pris) och återköps av banken på bestämd dag till ett i förväg bestämt pris.
dag när banker i allmänhet har öppet.
är ett system för överföring av betalningar.
innebär att banken har tystnadsplikt och inte får avslöja för obehöriga vilka förhållanden en kund har till banken.
får man när kronofogden eller domstol har fastställt betalningsskyldigheten för en obetald skuld. B. finns registrerad i tre år och kvarstår även om skulden betalas.
kan t.ex. en kreditgivare ansöka om hos kronofogden om en låntagare inte betalar sina förfallna skulder.
uppmaning från t.ex. kreditgivare att betala en förfallen fordran.
tid under vilken ett låns räntesats är bunden.
lån utan säkerhet.
är en fond (se d.o.) som investerar både i aktier och räntebärande värdepapper.
den dag t.ex. en insättning bokförs på kontot. Vanligtvis samma dag som transaktionen (se d.o.) äger rum.
ett löfte av en eller flera fysiska eller juridiska personer att betala en skuld för någon annan om denne inte betalar (jfr. Säkerhet).
- Beloppsbegränsad borgen, borgensmannen ansvarar upp till angivet belopp samt - om det framgår av borgensförbindelsen (se d.o.) - för tillkommande räntor och avgifter.
- Borgensförbindelse, är det avtal som upprättas mellan borgensman (-män) och kreditgivare och där det framgår vilken omfattning borgensåtagandet har, t.ex. solidarisk borgen (se d.o.).
- Borgensman, en person som gått i borgen, ej att förväxla med Borgenär (jfr d.o.).
- Borgensåtagande, det samma som Borgen (se d.o.).
- Enkel borgen, borgensmannen blir betalningsskyldig först sedan man konstaterat att låntagaren inte kan betala. Sällan förekommande i banksammanhang (jfr Proprieborgen).
- Generell borgen, borgensmannen åtar sig ett ansvar för låntagarens samtliga skulder till kreditgivaren nu och i framtiden. Förekommer både med och utan beloppsbegränsning.
- Proprieborgen, borgensmannen går i borgen såsom för egen skuld. Kreditgivaren kan kräva vem han vill av borgensmannen eller låntagaren så snart betalning uteblivit. Vanligast i banksammanhang (jfr Enkel borgen).
- Solidariskt borgensansvar, borgensmännen svarar "en för alla, alla för en" för borgensåtagandet. Skulle en eller flrea borgensmän sakna betalningsförmåga, får övriga borgensmän betala även dessa delar.
kallas den som lånar ut pengar. Motsats till gäldenär (se d.o.). Ej att förväxla med Borgensman (jfr d.o.).
kallas bostadslån som har pant med bästa säkerhet i bostaden. Ofta lån som lämnas av hypoteksinstitut. (jfr Topplån)
en uppställning av beräknade inkomster och utgifter under en viss tidsperiod
lån vanligen för bostadsändamål, vars ränta är bunden under angiven villkorsperiod
en sparform där sparbeloppet inte får/kan betalas ut (till spararen) före avtalad tidpunkt.
ett lån som betalas ut i etapper och som skall täcka byggkostnaderna under byggtiden. Avsikten är i regel att B skall ersättas med ett annat bostadslån när byggnaden är färdigställd.
är ett kort med inbyggd mikroprocessor (chip) som kan laddas med köpkraft - ”pengar” - vilka kortinnehavaren vid köp av varor och tjänster kan använda i stället för kontanter.
ett checkkonto med ett variabelt kreditutrymme som kontohavaren kan utnyttja efter behov.
avgift som bank eller fondkommisionär tar ut vid köp eller försäljning av värdepapper.
för en kund innebär det ofta att något, t.ex. en avgift tillkommer, tas ut på konto, sätts upp på faktura eller motsvarande (jfr Kreditera).
allmän sänkning av prisnivån/uppgång i penningvärdet. Motsats: inflation (se d.o.).
att ansvaret för t.ex. betalningen av ett lån är delat på visst sätt, t.ex. hälften var (jfr solidarisk borgen).
meddelande t.ex. till en låntagare att lånet övertagits av ny kreditgivare och att lånet från och med en viss tidpunkt skall betalas till denne.
förvaltning på särskilt sätt av aktier eller andra värdepapper.
möjlig att förfoga över, tillgänglig.
ge ut aktier eller andra värdepapper.
ofta det samma som Värdepappersfond (se d:o).
andel i värdepappersfond.
konto för fondsparande (se d.o.). På kontot noteras hur många andelar man har i fonden.
vid sparande i fonder köper man andelar i fonden till dagskurs (-pris).
är en förklaring från fullmaktsgivaren (huvudmannen) att ombudet har rätt att handla på huvudmannens vägnar. Fullmakten kan vara begränsad till vissa angivna områden. De åtgärder som ombudet kan vidta med bindande verkan för fullmaktsgivarens räkning kallas ombudets behörighet.
den dag som ett lån eller en faktura skall betalas.
skyldigheter eller åtaganden som man måste fullgöra.
fast avgift som tas ut vid försening. För att vara "tillåten" måste den vara avtalad i det ursprungliga avtalet mellan parterna.
att lösa lånet innan bindningstiden (se d.o.) för lånet har gått ut
via girosystem överföra pengar från ett konto till ett annat.
kontantlöst betalningssystem (t.ex. Postgiro, Bankgiro, Privatgiro) där pengar gireras (se d.o.) från betalarens konto till mottagarens konto.
är ett samlande uttryck för hur en bank bör uppträda bl.a. mot sina kunder och konkurrenter på marknaden. Finansinspektionen anger genom uttalanden och regelverk vad som är att anse som god B.
den som är skyldig någon pengar. Motsats till borgenär (se d.o.).
har mycket större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder. Risknivån kan vara allt från väldigt låg till extremt hög.
kreditinstitut som lämnar bottenlån, se d:o. Medel för utlåningen anskaffas främst genom att instituten ger ut obligationer (se d.o.).
långfristigt lån mot säkerhet av pantbrev i fast egendom (se Bottenlån).
stegring av prisnivån/försämring av penningvärde. Motsats: deflation (se d.o.)
förfarande genom vilket en borgenär (själv eller via inkassoföretag) kan få betalt för sin fordran.
uppmaning till gäldenär att betala sin skuld.
i banksammanhang det samma som sparande.
ofta det samma som sparkonto.
ett pantbrevs förmånsläge i förhållande till andra pantbrev i en fastighet.
myndighet hos tingsrätt som har hand om kommunens fastighetsbok (se lagfart och inteckning)
ett av bankerna finansierat, av staten garanterat skydd för kundernas insättningar i banker och värdepappersbolag. F.n. maximerat till 250.000:-/kund och bank.
inskrivning hos tingsrätten i fastighetsbok av visst penningbelopp i fast egendom. (jfr. Pantbrev)
ett lagstadgat skydd för sparande i värdepapper ( fonder, enskilda aktier m.m). F.n. maximerat till 250.000:-/kund och institut. Pensionssparande omfattas inte.
en förklaring att gäldenären inte anser sig skyldig att betala, samt skälen för detta.
ändra eller åsidosätta ett villkor t.ex. nedsättning av en fordran.
varje dag som finns i almanackan.
beräkning.
sker då upplupen ränta (se d:o) läggs till kapitalet. K. sker i regel i samband med årsskifte.
den dag som insättning eller uttag görs i kassan eller överföring görs till eller från kontohavarens konto.
den del av köpeskillingen (se d:o) som betalas kontant, dvs med egna pengar, och inte lånas upp.
utskrift av ett inlånings- eller kreditkonto som visar ställningen på kontot samt vilka transaktioner som gjorts under perioden (jfr Saldobesked).
lägga om lån. Förlängning av lånet med t.ex. nya villkor och ändrad räntesats.
för en kund innebär det att något t.ex. en avgift stryks, tas bort från faktura eller motsvarande, eller att insättning görs på konto (jfr Debitera). Att kreditera ränta på ett sparkonto innebär att banken sätter in räntan på kundens konto.
den som ger kredit t.ex. en bank, kreditmarknadsbolag eller hypoteksinstitut.
granskning av lånesökandes kreditvärdighet, dvs återbetalningsförmåga och förmåga att ställa/lämna säkerhet för den sökta krediten.
upplysning om en privatpersons eller företags kreditvärdighet.
fast ränta på ett värdepapper/lån med räntebetalning vid i förväg bestämda tidpunkter.
vanligen ett förfarande där banken kvittar en kundfordran, t.ex. förfallen men inte betald ränta på ett lån, mot kundens tillgodohavande i banken på t.ex. ett sparkonto.
skriftlig handling som upprättas som slutligt dokument vid köp av fastighet sedan köpekontrakt slutits och betalning erlagts.
det sammanlagda belopp som betalas vid ett köp.
inskrivning i fastighetsbok av fastighetsförvärv genom köp, arv etc.
skriftlig handling som visar att lagfart beviljats. L visar vem som är ägare till fastigheten.
betalning. Att vara likvid, detsamma som att kunna betala (i rätt tid).
i samband med fastighetsköp gör man en L av vilken det framgår hur betalningen gått till, t.ex. genom viss kontantinsats och/eller övertagande av lån.
ett konto som arbetsgivaren sätter in lönen på. Vanligen ett transaktionskonto (se d.o.).
den tid under vilken ett skuldebrev (se d.o.) löper med angivna villkor.
obligation (se d.o.) där räntan för hela löptiden betalas ut i samband med att obligationen löses in av utgivaren på förfallodagen.
räntebärande, vanligtvis på flera år löpande skuldebrev (se d.o.) som intygar att innehavaren lånat ut pengar till t.ex. staten, en kommun eller ett hypoteksinstitut.
En uppgift om till vilket pris och övriga villkor en leverantör är beredd att sälja en vara eller utföra en tjänst.
ger innehavaren rätten - men inte skyldigheten - att köpa eller sälja ett värdepapper till ett i förväg bestämt pris.
fast eller lös egendom som ställs till annans, t.ex. kreditgivare, förfogande såsom säkerhet (se d.o.) för t.ex. ett lån.
handling utfärdad som bevis på inteckning (se d.o.) i fastighet.
att lämna t.ex. ett pantbrev som säkerhet för ett lån.
att genom en eller flera transaktioner "tvätta" pengar som man kommit över genom brottslig verksamhet. P är olagligt för bank att medverka till.
skatt som t.ex. i form av löneavdrag betalas i förskott och avräknas från slutlig skatt.
Fastställs en gång om året av regeringen enligt Lagen om allmän försäkring. B speglar prisnivåns förändringar och ligger till grund för beräkningen av bl.a. studiemedel och pension.
är en egen växel som är utställd av bank till viss mottagare. P. kan köpas och inlösas i bank.
skriva av. Preskription innebär att borgenären (se d.o.) förlorar rätten att kräva ut sin fordran efter preskriptionstiden. P-tiden är i finansiella sammanhang i regel (tre eller) tio år.
obligation (se d.o.) i första hand avsedd för privatpersoners obligationssparande.
amorteringsmetod varvid skulden delas upp i ett antal lika stora delar. Till amorteringsbeloppet kommer i regel ränta. (jfr. Annuitet)
ofta det samma som att erbjuda till försäljning. T.ex. realisera tillgångar.
återkravsrätt. Rätt för den som betalat ett belopp för annans räkning att återkräva pengarna. T.ex. en borgensmans rätt att av låntagaren, för vilken han gått i borgen, återkräva pengar som han tvingats betala till långivaren p.g.a. sitt borgensåtagande.
avkastning på kapital eller priset på kredit.
- Bunden/fast ränta, ränta som enligt avtal är bunden till en viss storlek under avtalets löptid (se d.o.) (jfr. Rörlig ränta).
- Dag-för-dag-ränta, ränta beräknas på det saldo som varje dag finns på kontot.
- Dröjsmålsränta, ränta som en gäldenär (se d.o.) måste betala om han inte betalar en fordran i tid.
- Effektiv ränta, låntagarens verkliga räntekostnad beräknad med beaktande av bl.a. nominell ränta, uppläggnings- och aviseringsavgifter samt av hur ofta ränta, amortering och avgifter erläggs.
- Fast ränta, se Bunden/fast ränta.
- Jämförelseränta, används vid beräkning av ränteskillnadsersättning (RSE) (se d.o.). Ofta det samma som långivarens upplåningskostnad.
- Kontraktsränta, årsavgift som gäldenär betalar för rätten att disponera ett visst kreditutrymme. K utgår vanligen med en viss % på det beviljade utrymmet. Utöver K skall gäldenären betala kreditränta när krediten utnyttjas. K förekommer t.ex. på checkkrediter, lönekontokrediter etc. (jfr. Limitränta).
- Limitränta, det samma som Kontraktsränta (se d.o.).
- Lägsta-saldo-ränta, innebär att räntan beräknas på periodens (vanligen månadens) lägsta saldo.
- Marknadsräntor, de räntesatser som är gällande på marknaden.
- Nominell ränta, den årliga procentsats som räntan beräknas efter.
- Ränta-på-ränta-effekt, uppkommer när upplupen ränta (se d.o.) läggs till kapitalet och ränta beräknas på detta "nya" kapital.
- Räntejustera, ändra räntan på ett lån med bunden ränta (se d.o.). Räntejustering sker vid i förväg avtalade räntejusteringstidpunkter.
- Räntejusteringsdag, dag då räntejustering sker.
- Räntelagen, den lag som reglerar hur och när dröjsmålsränta (se d.o.) får tas ut av gäldenärer (se d.o.) som är i dröjsmål med betalning. R tillämplig endast om ej annat avtalats.
- Räntemarginal, skillnaden mellan ett kreditinstituts utlånings- och inlåningsräntor.
- Ränteskillnadsersättning (RSE), ersättning som långivaren har rätt att ta ut av den låntagare som löser ett bundet lån (se d.o.) i förtid. R är en ersättning för den ränteförlust som långivaren gör.
- Räntetrappa, högre ränta när saldot kommer över en viss nivå eller vissa nivåer..
- Rörlig ränta, räntesats som under avtalstiden kan ändras på i avtalet angivna grunder (jfr. Bunden ränta).
- Skiktad ränta, innebär att räntan beräknas enligt olika räntesatser i olika beloppsintervall. En högre ränta (på sparkontot) betalas när saldot (se d.o.) kommer över en viss nivå.
- Upplupen ränta, ränta som har genererats men som ännu inte påförts kontot.
är en fond (se d.o.) som placerar hela fondförmögenheten i räntebärande värdepapper såsom obligationer och statsskuldväxlar.
vanligen det samma som behållningen på ett konto. Även skillnaden mellan debet och kredit på ett konto.
samma som Kontoutdrag (jfr d.o.).
lån där amorteringstakten ändras under lånets löptid efter en - oftast - i förväg fastställd plan. Amorteringen är vanligen lägst i början för att därefter öka.
skriftlig utfästelse att betala en penningsumma eller skriftlig erkännande av en penningskuld. T.ex. revers, obligation.
ett förfarande varigenom en privatperson under vissa förutsättningar kan få sina skulder nedskrivna/sanerade. S regleras i Skuldsaneringslagen.
ett sätt att förhindra att ett konto kan disponeras av kontohavaren eller annan. T.ex. konto som ställts som säkerhet för lån, omyndigs konto eller konto som missbrukats. Även i samband med förlust av kontokort.
obligationer (se d.o.) som emitteras (se d.o.) för statens räkning av Riksgäldskontoret. En del av statens upplåning, "statsskulden".
löpande skuldebrev (se d.o.) som emitteras (se d.o.) av staten. Löptiderna är 3, 6 och 12 månader. S förekommer i valörerna 1, 5, 10, 50 och 100 miljoner kronor.
garanti för skydd mot förlust som långivare ofta kräver av låntagare. S kan utgöras av pant (se d.o.) i fast eller lös egendom eller i form av borgen (se d.o.).
ofta det samma som fordran. En bankkunds banktillgodohavande är summan av vad han har på sina konton i banken.
ofta benämning på den säkerhet som, utöver säkerhet i bostaden, krävs för ett topplån (se d.o.).
lån som läggs ovanpå ett bottenlån (jfr d.o.).
rörelse på konto. Oftast insättning eller uttag. Även överföringar mellan konton.
konto lämpat för täta och återkommande transaktioner. Ofta försett med tilläggsfunktioner såsom giro, kort mm. (jfr Lönekonto).
UpplysningsCentralen, kreditupplysningsföretag som ägs av bankerna. Ofta benämning på den kreditupplysning (se d.o.) som tas av en bank och lämnas av UC. "Ta' en UC".
avgift för uppläggning av bl.a. banklån.
när endera av två avtalsparter meddelar att han vill häva avtalet. I regel finns i avtalet reglerat under vilka förutsättningar avtalet kan sägas upp.
åtgärd för att ta i anspråk (utmäta) viss egendom för betalning av skuld. U verkställs av kronofogden.
den dag som en insättning valuteras kontohavarens konto.
att tillföra ett bankkonto medel. Också att bestämma den dag, valutadag (se d.o.), som är utgångspunkt för ränteberäkning.
en handling som kompletterar skuldebrevet till ett bundet lån och av vilken det bl a framgår vilken räntesats lånet löper med samt vilken villkorsändringsdag som gäller.
för bundet lån(se d.o.), dag då ny villkorsperiod med ny bunden ränta (se d.o.), ny löptid (se d.o.) och andra villkor börjar gälla.
fond (se d.o.) som består av aktier eller andra värdepapper samt avkastningen av dessa och av oplacerade likvida medel och som uppkommit genom kapitaltillskott från allmänheten. V ägs av dem som köpt andelar i V i form av fondandelar.
förmåga att betala igen ett lån med hänsyn tagen till inkomster, utgifter och försörjningsbörda. Å undersöks vid kreditprövning (se d.o.)
föreligger när pantbrev (se d.o.) för lån inte alls eller endast delvis är utnyttjat för pantsättning (se d.o.).
det belopp med vilket en pants värde enligt pantbrev överstiger det skuldbelopp som panten utgör säkerhet för. Ö kan användas som säkerhet för andra lån.
skuldsätta sig så att man saknar återbetalningsförmåga för sina skulder helt eller delvis.
överskridande av tillgodohavande på t.ex. checkkonto eller lönekonto. Ö kan medges av kontoförande bank (jfr Checkkredit).
Banker till din tjänst
Sveriges största villatidning - dagligen på nätet 
Om oss | Ställ en fastighetsmäklarfråga 49 kr | Privacy Policy | Kontakta oss | Betalning | 
